Helbetongbryggor

För mer utsatta lägen kan en helbetongponton vara lämpligt. De är tyngre, och hela bryggan är gjuten i ett stycke kring en kärna av cellplast. De har en fenderstock av tryckimpregerat furu runt om.

Sammankoppling av flera pontoner (efter varandra eller i vinkel) sker med hydrualiskt spända, hermetiskt inneslutna vajrar som löper genom hela brygglängden. Därmed uppstår inga dragkrafter i betongkonstruktionen.

Pontonen utformas i samråd med kunden. Vanligaste bredderna är 2,40 och 3,00 meter (exkl fenderstock). Längd 10-20 meter per ponton. Finns i olika fribordshöjder, samt som vågbrygare (med "vingar" som går ner under pontonen). De kan också förses med rör för el- och vattenledningar samt uttag för belysningsstolpar.

 Bryggan förankras med gripankare av betong, 1000-1800 kg/st. Förankringsmaterial är varmförzinkad kätting 20-25 mm, alternativt kätting och rep (polyetenlina från 32 mm och uppåt).

Vår landgång är byggd på välvda limträbalkar, och den är 6 meter eller kortare. Vi har en landgångsupphängning som tål stora påfrestningar i och med att landgången hänger av sin egen tyngd, och vilar med hjul på bryggan.

För broschyr, klicka på länken här:  Broschyr helbetong.pdf

Landgång

Så här ser landgångsupphängningen ut:

Här är några exempel på helbetongpontoner:

Här är bryggan på bilden högst upp, när den har blivit träinklädd och fått träpollare.

Här är två pontoner efter varandra, träinklädda.

Här är en brygga byggd i vinkel, på ett ganska utsatt ställe.

Och här ännu en vinkelbrygga, hos BOO Segelsällskap, som bedriver jollesegling i många former och kappseglingsverksamhet

Så här ser det ut när pontonen har kommit på lastbil och ska sjösättas. Ofta behövs det stora kranar för att lyfta i dem, här var vi i Frihamnen. Här syns också tydligt att betongen inte täcker undersidan av pontonen, utan där ser man cellplasten.

När pontonen är sjösatt bogserar (eller "puttar") vi den till platsen där den ska ligga. Här har vi just passerat Karl Johan-slussen.