Våra olika modeller av flytbryggor

Ja, den klarar att frysa in i isen utan problem. Det som kan vara ett problem är om det är kraftiga isrörelser när isen ”går”, och det är en svårighet för alla bryggor, även fasta konstruktioner. Fördelen med en flytbrygga i det fallet är att den flyttar på sig, men den går sällan sönder, vilket gör att man kan flytta tillbaka den.

1. Båtbryggan kan tas upp över vintern om det behövs, en träbetongbrygga ligger alltid i även på vintern.

2. Båtbryggan ligger inte lika djupt, så om det är väldigt grunt är det en fördel med den här bryggan.

3. En träbetongbrygga är avsevärt mycket tyngre än båtbryggan, den väger ca 1,3 ton per betongblock med tillhörande trädäck, dvs ca 2,5 ton för en 8 meter lång brygga. En båtbrygga på 5,1 meters längd väger bara ca 500 kg, så den ligger inte lika stabilt i vattnet.

Man brukar säga att man kan belasta en brygga med ca 40% av flytkraften om man lägger vikten centralt på bryggan. Flytkraften för en badbrygga som är 2x5 meter är ca 950 kg, för en hög badbrygga som är 2x5 meter ca 1600 kg och för en träbetongbrygga som är 2,4x8 meter ca 2 ton.

Oftast sitter flytbryggan fast med kättingar och tyngder, s.k betongankare.  Mot land finns det många gånger berg att fästa en bergögla i, vilket fungerar bra att fästa bryggan i. Alternativt kan man fästa bryggan i rör som går ner i botten.

När man lägger ut en flytbrygga med kättingar så ska längden på kättingarna alltid vara minst 3 gånger vattendjupet eller minst 10 meter. Med väl tilltagen längd på kättingarna  bygger man in en fjädring som gör att det inte är några problem med vattennivåskillnaderna. Det som kan hända är att bryggan kan röra sig lite mer vid extremt lågvatten i kombination med blåst i och med att kättingarna då inte är så sträckta.

Generellt sett brukar i alla fall kortare bryggor klara sjöhävning ganska bra, nackdelen är att bryggan då inte är särskilt trivsam att vistas på. Är det alltför utsatt är det inte riktigt lämpligt med en flytbrygga, men det kan vi hjälpa till med att avgöra. Man kan också se om det finns andra flytbryggor i närheten av platsen där man vill ha sin flytbrygga.

Utlagd och klar på plats kostar en komplett träbetongbrygga på 8m x 2,4m med landgång och förankringar cirka 72 000 kronor plus moms (90 000 kr). En längre brygga blir billigare per meter ju längre den är och då kan man komma ner till ca 5000 kr/meter plus moms 25%. Priset sjunker alltså per meter brygga beroende på hur lång bryggan är. 

En båtbrygga med landgång, utlagd och klar på plats, med längd 5,1m kostar från ca 55 000 kr plus moms 25% (ca 69 000 kr). En badbrygga som är 2 x 5,1 m komplett med landgång inkl frakt och utläggning på plats kostar från ca 40 000 kr plus moms.

Sen går det ju att köpa en brygga och lägga ut själv. Det går också bra att hämta sin brygga på vår fabrik för egen montering. En utläggning går bra att göra själv om man använder järnringar på 25 kg eller mer.

Vi tycker man får lite olika svar på den frågan i olika kommuner. En del kommuner ger bygglov, men det är också viktigt att undersöka villkoren för strandskyddsdispens där man bor, eftersom Länsstyrelsen kan ha synpunkter utifrån strandskyddet. En del kommuner menar att man inte behöver bygglov, men att man måste ha strandskyddsdispens.

Om du har en uttjänt brygga kan det vara en idé att försöka sälja den på någon andrahandsmarknad. Det finns ofta en ganska stor efterfrågan på begagnade bryggor som någon kan tänka sig att renovera.

Det beror lite på när den är tillverkad. Äldre bryggor håller bättre på vissa sätt då de har haft mindre miljökrav vid tillverkningen (t.ex impregnering av virket). De har ibland också kraftigare virke eftersom det inte var samma priskonkurrens då. Nyare bryggor håller bättre på så sätt att materialen har utvecklats med tiden. Det är också stora skillnader i hur hårt bryggan påfrestas av väder, vind och sol. Vi har sett bryggor som utan problem klarar 40 år, men det finns undantag.

Det beror lite på var bryggan ligger. Vi brukar säga att man kan börja kolla sina kättingar efter fem år. Det är lite olika hur snabbt kättingarna rostar, det kan skilja sig åt i kvaliteten på galven (rostskyddet), och det kan vara olika förutsättningar i vattnet. På några ställen finns det t.ex galvaniska strömmar som kan göra att metallen slits fort. Ofta tycker vi att kätting brukar hålla åtminstone 10 år på ostkusten och betydligt längre i insjöar med sötvatten. På västkusten något kortare livslängd beroende på salthalten i vattnet. 

Det är bra att kontrollera kättingen vid vattenytan, den slits ofta mer där vatten ”kommer och går”.