Hur väljer jag rätt flytbrygga?

En fast brygga är uppbyggd från botten eller från land. Det kan exempelvis vara en stenkista (uppbyggd med trä/plast/sten från botten och upp), en brygga som består av ett trädäck som vilar på rör som stuckits ner i botten, den kan vara byggd ut från ett berg eller en klippa, den kan vila på betongfundament.

Fördelen med en fast brygga är att den är stadig och stabil, den kan stå bättre emot vågrörelser och utsatta lägen (beroende på hur den utformas).

En flytbrygga flyter i vattnet och förankras mot botten på ett sätt så att den inte flyter iväg. Fördelen med en flytbrygga är att den alltid ligger lika högt mot vattenytan oavsett om det är hög- eller lågvatten. Den kan också läggas ut där det är väldigt djupt. Den kan vara mer prisvärd om man ska ha en lång brygga. Den går att flytta om man skulle behöva göra det. Nackdelen är att den behöver förankras så att den ligger på plats, och dessa förankringar kan upplevas vara i vägen för båtar eller bad.

När det gäller is så kan ingen brygga garanteras hålla mot isrörelser. De allra flesta bryggorna tål att frysa in i is, men när isen rör på sig i stora flak, framförallt vid islossningen, så är krafterna så starka att ingenting garanterat håller. Det finns stora stenkistor som lyfts upp av is, rör kan också förflyttas av is. Även flytbryggor kan förflyttas av is, men fördelen då är att man kan flytta tillbaka bryggan. I sällsynta fall kan isen förstöra en flytbrygga också.

Flytbryggor finns i flera olika modeller beroende på vad man vill använda den till. Nedan presenterar vi några olika modeller som finns, men frågor att ställa sig inför valet är:

-Ska jag ha den till bad och till mindre båtar? Eller vill jag ha en rejälare brygga med lite större båtar förtöjda?

-Hur högt vill jag att min brygga flyter, ca 20 cm eller runt 50 cm?

-Är det ett utsatt läge, det vill säga ska den ligga i en lugn vik eller där det kommer mycket vågor från vind eller båttrafik?

-Är det grunt eller djupt på platsen?

-Förekommer det mycket isrörelser på platsen? Det är i så fall en god idé att titta efter om det ligger andra flytbryggor i närheten.

Flytbryggan kan byggas i olika form. Man kan ha en bredare del längst ut så att det blir som en plattform.

Man kan bygga som ett ”T” med en tvärsgående brygga längst ut.

Man kan bygga som ett ”L”, i vinkel.

Vi brukar förorda att flytbryggan förankras med kättingar och tyngder. Som tyngd kan man använda järnringar, s.k. PE-ringar, eller betongstenar. (Betongankare, gripankare). Kättinglängden ska vara väl tilltagen så att bryggan kan fjädra uppåt och nedåt. Det går också att förankra bryggan genom rör som slås ner i botten. Dessa rör har dock en tendens att bli sneda med åren. Mot land finns det ofta stora stenar eller klippor att fästa kättingen i.

Till att börja med behöver man ofta en landgång som förbinder flytbryggan med land. Flytbryggan ligger sällan direkt mot land, utan man har en spång/bro/brygga som leder ut till själva bryggan (vi kallar det landgång). Behöver jag en landgång så kan den utformas på olika sätt. Läs mer här: https://www.timbobryggan.se/flytbrygga/tillbehor-landgangar

Vill man ha träpollare eller andra förtöjningsbeslag? El- eller vatten anslutning? Y-bommar? Staket? Badstege? Räddningsutrustning?

En del flytbryggor har “kjolar”, eller träinklädda sidor ner mot vattenytan, det är också ett tillval.

Virket är tryckimpregnerat vilket betyder att det är rötskyddat. Det innebär inte att det är skyddat mot väder och vind. En brygga utsätts för hårda påfrestningar av både sol, vind och vatten. Det är en god idé att olja in trävirket, och gärna redan första året. Vi vill dock reservera oss för att det inte finns någon forskning som stödjer detta (vad vi känner till), men det är vår erfarenhet.

Kättingarna bör ses över efter cirka 10 år. Det man tittar främst på är hur den ser ut där vattenytan är. Oftast slits kättingen mycket där den pendlar mellan luft och vatten.